Förbannade helvetes djävla smådjävlars tandVÄRK! Jag är så fruktansvärt trött på att behöva lida av tandvärk, men har man inga pengar är det svårt att bli av med det onda -  speciellt som jag behöver en totalrenovering av VARENDA tand, eller rättare sagt, rensning av de  rotrester som finns kvar.

Jag hade väl tänkt att skriva bra mycket mer än såhär, men tandvärk är tandvärk, vad ska jag skriva mer om än så? Pengabristen är väl knappast någon nyhet. Så nu skiter jag i det här o går o dra täcket över huvudet o försöker 'tänka' bort värken....vette faan hur det nu ska gå till, men jag har ju inget annat val. Så jag lägger väl ut denna bilden på TV-rutan och försöker försvinna ut i intet, kanske kan jag trycka bort den värsta värken, om inte så är det iaf en vacker 'tänkt' bild av ett galaxcenter, en av de många miljoner möjliga gömställen för intelligent utvecklat liv, som till skillnad från oss på jorden fortsätter att utvecklas.

Under många år var jag av den övertygelsen att pc-spel av typen "spring o skjut action" knappast var något att lägga tid på. Nu har jag  ändrat åsikt i det ämnet... Jag har alltsedan min egen "datastart" 1994-95, enbart spelat spel av kategorin "tänk först agera sedan", typ golf, schack, biljard o dart. Enkla men mycket avancerade och komplexa... intelligenta spel helt enkelt. Medan ALLA spel av kategorin spring o skjut enbart var för tankeslöa individer.... fast så är det ju inte, eller ... är det ändå så..?

Jag måste nog ändå få göra en markering om VARFÖR jag har en...ja ska vi kalla det "gammal" syn på just skjut o springspel. Som 'hobby' och social sysselsättning sysslade jag med pistolskytte under några år. Som både instruktör och som tävlingsskytt fick jag erfarenheter av skytte som sport, men även förstahands och andrahandsuppgifter om vad som har hänt och vad som HÄNDER vid en vapen"olycka". Jag har sett lite för mycket av vad vapen kan åstadkomma med både förövaren och offren för dem.

Jag är idag en stark motståndare till att det inte finns en psykologisk undersökning av dem som vill ha en vapenlicens. En undersökning som skulle kunna hitta några av dem som INTE borde ha ett vapen tillgängligt. Jag menar inte typ en sk "liten sinnesundersökning". 

Nej snarare en undersökning av typen ingående hälsoundersökning, där även frågor om det psykologiska måendet får ställas utan UTAN att de direkt pekar ut den tillfrågade såsom "störd" eller annat.

Ähh skit i det, det är idag så lätt och billigt att skaffa ett handeldvapen, så de som har licens för just detsamme, utgör endast några få promille avv alla de som skjuter med ett handeldvapen

Min omvärdering av min urgamla åsikt började med att jag fick möjligheten att kunna inneha en hemmaversion av 'superdator'. En pc med mer hastighet och minnesresurser än vad som egentligen behövs. Ett grafikkort som enbart det har tillräckligt med minnesresurser för att kuna spela de mest krävande spel som finns på marknaden. Då först kom det för mig udda och skjutroliga in i mina spelval.

Det första avancerade "spring o skjut" spel som jag installerade på min nya pc-bulle, var "RECON - Advanced Warfighter". Ett mycket smart spel. Krävande både i tänket och agerandets. Inte bara o springa o skjuta där inte, närru, så enkelt skulle det inte bli. Tack vare att Recon är ett såpass krävande taktikspel har jag fått en mycket grundlig duvning i detta med spring o skjut-taktiken. Finns väl egentligen bara en regel att följa, STÅ ALDRIG STILL - DÅ DÖR DU!

När min gummibrorsas systerson (benämnd härefter som 'R')fick använda Thomas dator för att spela Counterstrike blev jag lite nyfiken på vad som kunde få en 13-åring att sitta nästan helt stilla under 14 timmars spelande. Förutom en påtvingad matpaus efter ca 7 timmars spelande, och det var under 'gnöl' från R's sida.... var det enbart den ansamlade vätskemängden som fick R till att ta en liten paus då o då...ja att pissa alltså om du inte fattade direkt...

Såå... jag laddade in Counterstrike - Source, loggade in och började spela....i 4 sekunder levde jag i den virtuella världen. Mer behövdes inte för att väcka revanschlusten och hämdbegäret, nu jävlar ska ni få känna på svenska stålet....typ....

Så nu spelar jag väl mest halflife iof, 2-3 timmar varje dag/kväll beroende på när jag får tid över. CS lockar väl inte sååå mycket då det är en helt annan 'energinivå' på de banor jag varit in å nosat litet på. HL kräver lite mer taktik och tänk så det spelet passar väl mig väl mest av de jag provat på.

Så nu får det vara bra med ordbajseri, för nu ska jag spela lite...

Jag lever på det som försäkringskassan betalar ut varje månad under beteckningen "sjukersättning". Låt mig få berätta hur det är att överleva på 50%-ig "sjukersättning". För det första är det ju förtidspension jag talar om och det säger jag inget om, eftersom jag ÄR skadad och HAR ont till en sådan grad att enbart vardagsbestyren, laga mat, tvätta, städa o diska samt handla, tar så mycket ork pga värken att tidvis måste jag strunta i sådana saker då jag helt enkelt inte klarar av att bemästra värkattackerna.

Varje månad utbetalas den hissnande summan; 3295 kronor efter skatt. WOW! Jippi! Här ska shoppas... Eller hur är det egentligen att överleva på en summa som är LÄGRE än fattigdomsgränsen per månad. Enkelt, jag trollar med knäna! Nej, seriöst så är det ett litet helvete varje månad att försöka få det att gå ihop.

Tack vare min mor och mormor som lät mig vara närvarande i köket under matlagningen, det gjorde mig tidigt intresserad av att tillaga mat. Jag har även under årens gång tillförskansat mig en avsevärd mängd kunskap i just hur man bör tillreda maten. Mor lärde mig även hur man ska ta tillvara det som naturen kan ge oss i form av råvaror såsom frukt och grönsaker samt kött vilket man genom arbete får hemgjord saft, sylt och annat att lägga i skafferiet.

Med den kunskapen som bas är det ganska lätt att komponera nya recept och leka kock i köket. Det är iaf sällan som jag misslyckas komplett, men det händer att resultatet blev annorlunda mot det recept jag hade tänkt fram. Då är det bara att börja om...en annan dag, för idag blir det snabbmakaroner och falukorv!

I värsta fall om inte pengarna räcker hela månaden, då blir det ofta gröt. Gröt är idag en maträtt satt på undantag av de flesta. Fast om man startar dagen med typ 2 tallrikar havregrynsgröt kommer man absolut orka igenom hela dagen vilket för mig ofta räcker.

Trots matlagningskunskapen, trots planering och trots en mångårig vetskap via erfarenhet om hur jobbigt det är att gå hungrig flera dagar i sträck, trots allt jag varit med om, lik förbannat händer det då o då att det varken finns pengar eller mat. Då är det fan i mig inte så kul att vara mig......

Visst är det en något hemsk tanke, att livet inte lockar längre. Vad fan menar jag med det? Visste jag det hade jag troligen aldrig skrivit de orden. Jag kan vara inne dag efter dag, det finns egentligen ingenting som kan dra mig ut bara för vara ute...

Som längst gick jag inte ut ur lägenheten på 5 dagar, inte mer än för att slänga sopor och släppa in katten. Tankar som rör rädslan att detta ska slå över till skygghet är mycket envisa och det är inte alltid som jag lyckas slå bort dem. Jag är trött på människor och människan som företeelse vill jag ibland enbart kräkas över.

Så hur fan ska jag få ihop dessa tankar med att söka mig ut på "marknaden" som AF uttrycker det "du kan ju inte leva på din lilla inkomst". Som om man vore nå'n jävla handelsvara som ska säljas till varje pris. Jag menar, om jag nu mår så dåligt över människor, hur ska jag då kunna jobba tillsammans med dem jag föraktar och avskyr och då har jag inte ens träffat dem än... Som tur är har jag min käre katt, VAN Morrisson och min mycket gode vän Thomas så jag är väl inte en helt hemsk människa....

Sedan lång tid tillbaka har jag fått nöja mig med en gammal 14 tums skärm, inge vidare om man vill spela lite mer avancerade spel med snygg grafik. Här i Strängnäs går man till "12 korgar" om man letar efter något billigt och bra. Namnet är taget från Bibeln då jesus skulle dela ut mat från 12 korgar med fisk, och det räckte till alla som var hungriga. På samma sätt fungerar denna verksamhet. Folk skänker saker och ting (ofta saker av hög kvalité), frivilliga krafter inom 12 korgar säljer sakerna och skänker pengarna till välgörande syfte, som Rädda Barnen och liknande organisationer.

När jag var till 12 korgar i lördags såg jag en liten lapp som berättade något stort, tyckte iaf jag... Organisationen, tror det är pingstkyrkan som driver verksamheten, hade på denna lilla lapp, skrivit att de, tack vare alla de som handlar hos 12 korgar och framförallt, de som skänker de stora mängder av saker som än en gång kan finna en ny köpare som har valt just den lilla grejen... tack vare alla dessa människor har de kunnat skänka 10 miljoner kronor i bidrag till olika hjälpinsatser bland de fattiga och outbildade skaror som det finns så många av i denna värld och de blir ju inte färre vad det lider. Att allt sker i återvinningens tecken är ju även det en aktningsvärd bonus.

Det är öppet på lördagar 10 till 13 och måndagar 15 till 17,  men det gäller att vara där tidigt, det bildas kö tidigt då det är ett slags helgnöje för folk här i Strängnäs och många gillar att fynda på 12 korgar.

Mitt stora fynd i lördags blev en Compaq 19 tums skärm, i skick som ny för bara 75kr! Fick hem den med stort besvär och stök, har ju bara cykel att ta mig fram med men som tur är ligger 12 Korgar bara 1 kiklometer bort. Har nu spelat i några dagar på den nya skärmen och det blir ju en helt annan sak att ha många program igång samtidigt, till skillnad från en 14 tummare iaf.

Köpte samtidigt en subbwoofer med 2 slavar av märket BOSTON för 20kr, tyvärr inga sladdar med. Snokade dock upp tillverkaren och har gjort en beställning på kablarna då det visade sig vara värt det lilla besväret då priset låg på över 2000kr för en ny och såvitt jag kan se är grejorna mer eller mindre helt nya. Med lite tur så kommer kablarna så småningom, alternativt får jag väl plocka ihop kablar själv och försöker få igång subben på så sätt.

Man kan faktiskt göra små fynd, bara man hittar det man behöver är väl det helt ok. Att göra fynd för fyndets skull har aldrig lockat mig, men så är jag heller ingen driven affärsman.