NEJ! 

Tyvärr är det nog så från och med nu får jag nog erkänna, både för mig själv såväl som för alla andra som har med mitt liv att göra på något som helst påverkande sätt, såsom arbetsförmedlingen och Försäkringskassans handläggare, att det är över nu....det får vara nog nu, jag har försökt i snart 25 år, det borde peka på att det inte går, jag är trasig för gott, det blir inte bättre hur mycket jag än försöker snarare tvärtom. 

Att försöka återigen för att ta mig in på något ekonomiskt sett, självförsörjande arbete, är som att försöka bita sig i foten, kan gå men man får jävligt ont och helt meningslöst. 

Det kan gå så länge du tror på de orden, jag har nu slutat tro på de orden för gott. Jag ger upp alla funderingar på ett heltidsarbete, oavsett var, vilket och hur... Min kropp orkar inte fler försök att inordna mig i "systemet", så jag kommer att iaf försöka få ett permanent beslut om förtidspension, jag skulle i så fall ha en ekonomi som jag kan överleva på.

Även om det innebär en mycket prövande tillvaro såsom "patient", inskriver IGEN instutitionen i ALFTA för en Försäkringsmedicinsk utredning som enbart kommr att påvisa samma resultat, en gång till.

MIN KROPP ÄR SÖNDERVÄRKT OCH SÖNDEROPERERAD TILL DEN GRAD ATT EN 100%-IG  FÖRTIDSPENSIONERING ÄR ENDA VALET SOM ÅTERSTÅR. 

Den mycket nedslående insikten om totalt förlorade kapacitet har kommit krypande under en lång rad av några år, allt mer ssvår att få ur skallen. Det har ju ändå hunnit passera 24 år sedan den senaste bilolyckan. Det är väl så för de flesta att insikt och förståelse för sin egen situation är något ANDRA i bästa fall kan förmedla så att man tar åt sig och agerar utefter, inte ens det har fungerat på mig.

Drömmen att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden efter bilolyckan 1985, har alltid varit starkt lysande men har nu falnat till en ynklig glöd i mörkret av smärtorna från 1985 fram till nu...

Det är väl så att till slut har smärtan i ryggen, höften och i skallen blivit så tidvis varit överväldigande, att jag nu till slut har kommit till den insikten, att min tid som produktiv arbetare är nu slut för alltid. Inte ens med god vilja och stark drivkraft kan jag motivera mig själv att försöka ett varv till....

Det går inte då smärtattackerna som jag lever med, oavsett om jag arbetar eller inte, är periodvis så fruktansvärt intensiva och så långt gågna i sin förmåga att påvrka allt jag gör, vaken eller sovandes. J

Jag orkar inte mer nu, det får vara nog nu. låt mig få börja ett nytt liv med advekat smärtlindring och med försäkringskassan som med en stödjande hand för min ekonomi, vilket skulle ge mig trygghet och en vetskap om att jag får den kompetenta vårdhjälp jag behöver för att inte falla offer t.ex för den "köttätande streptokocken", vilket är EN av alla de risker jag lever med och som verkligen oroar mig varje gång det dyker upp en ny information om att "nu är landet uppe i 83 fall av den nya risken att dö på sjukhus.

Under 2008 kom det största "antalet fallrapporten" sedan jag började hålla koll på den alltmer tilltagande penicillin resistenta bakterien, det skrämde faktiskt skiten ur mig under flera månader. Jag fasade varje gång jag besökte Thomas [hjulben] på sjukhuset under de 2 operations omgångarna under 2006, det vill säga varje dag [ibland flera gånger om dan] på sjukhuset i Eskilstuna.

JAG AVSKYR SJUKHUS, VÅRDCENTRALER och alla andra platser man riskerar möten med just patienter som KAN förmedla sin mycket farliga möten till mig via luften, vattenkranar, toaletter och en hel drös med riskfaktorer på samma ställe som sedan ska rädda mig.

Idag har till exempel mina rygg- och bensmärtor varit så intensiva att jag legat utslagen av smärtorna under hela dagen. Så nu är mitt liv för all framtid troligen reducerad till att enbart försöka leva med smärtan så gott det nu går utan smärtlindring samt kämpa för rätten att få smärtlindring.

För det är så att om man en gång använt droger i ett syfte som varken är lagligt eller accepterat i det land jag nu ändå lever i, ja då får man ingen hjälp av sjukvården, ej heller av läkarna. De är så jävla rädda för de lagar som omges receptföreskrivningen av smärtlindringspreparat, att de inte ens vågar ge adekvat smärtlindring till de som verkligen behöver den.

När jag inte ens kan ta mig ur sängen pga smärtan måste jag agera för min egen skull. Nästa läkare som nekar mig möjligheten till smärtlindring  som verkligen fungerar, tänker jag anmäla till rätt myndighet. Jag har beslutat mig för att om det så behövs, tänker jag driva denna sak i alla rättsinstanser som har med saken att göra. Jag ska ha den smärtlindring jag har rätt till enligt lag,

JAG ÄR SÅ INIHELVETE TRÖTT PÅ VÄRKEN OCH JAG ÄR ÄNNU MER TRÖTT PÅ SJUKVÅRDSSYSTEMETS KOLLEKTIVA MOBBNING AV FÖRE DETTA DROGBRUKARE.

Ja, jag använde olika droger under många år (1976 -1994], men gör det inte längre sedan många många år, so what? Har du nu fått problem i vad du anser, oavsett vad, så är det DITT problem, inte mitt. 

Vad fan är meningen med att ens försöka ingå i samhället när man ändå inte räknas som fullvärdig "medlem" av samhället. För trots 15 år som "ren", betraktas och behandlas jag som om jag fortfarande körde ett race i drogkulturens utkanter...

Jag har helt enkelt fått nog av den svenska sjukvårdens illegala klassifieringssystem, "du får men inte du och det är inget du kan göra något åt". Ok, vi får väl se vem som vinner, för från och med nu tänker jag bara göra EN sak, och det är att göra allt som är bra för MIG!

Jag är arbetslös med smärtproblematik, även orken är det dåligt med, troligen pga grav övervikt som trots att jag gått ner 35kg fortfarande är en stor belastning på leder och hjärta. Som tur har jag sluppit att bli helt isolerad då jag lyckats skrapa ihop några hundra varje månad samt avyttrat ägodelar utan betydelse mer än att de kunde ge mig den ekonomiska möjligheten att införskaffa de delar jag behövde för att bygga en bra dator med en liten budget.

Det tog tid, nästan 2 år, men nu har jag då den dator jag ville ha.En PC med mycket hög kapacitet och som kan ge mig den eventuella möjligheten att studera lite till inom datorteknologin hemifrån...kanske.... Jag skulle kunna tänka mig att sitta o bygga datorer på nå'n liten firma, iaf några timmar om dagen för att sedan längre fram i tiden öka den tiden till en halvtid. Ja...tänk om..., men det finns så många som kan så mycket mer än mig, så det kommer aldrig bli något mer av den tankedrömmen, inte mer än en fundering... 

Så se upp nu alla läkare o annat löst folk inom systemet, jag har ett nytt arbete att utföra efter 24 år av negligerande beteende av inkompetenta läkare inom sjukvården, nämligen att sätta åt er med all kraft jag kan uppbåda!

Men först måste den starkt pågående vävnadsinfektionen i mitt högra ben bekämpas. Ett 20 cm långt och som en dalgång djupt liggande ärr som egentligen aldrig ska "gå sönder", har återigen spräkt sig själv och både varar/lymfvätska och nu sedan torsdagen ävben börjat att blöda...

Ett perfekt exempel på vad jag ständigt har tvingats leva med, för om 2 dagar kommer det att ha utvecklast till en farlig vävnadsinfektion på väg mot blodförgiftningen... IGEN! Som tur är har jag några hundra kvar av månadens skämt till pension att nästan leva på... Så avgiften på vårdcentralen går väl att svälja (200:-), men det blir värre med penicillinet.

En vetskap att bära med sig i morgontimmarna i ett försök att få sova någon/några timmar.... om ryggen nu tillåter liggande läge. Det gick inge bra med den detaljen igår/förrgår pga datorkonfigureringen samt den mycket omfattande installationen av alla program, just de diskar ska göras om för att istället omvandlas till en RAID-konfigurering.

Sedan är datorn klar, då är det dags för projekt #2, Spelburken  'The Hot Little Red Box".

För saken skull tänker jag här lista min dators konfiguration, bara för att jag kan det och för att det är min första "up to date" konfiguration.

OS är XP X64 Professional Edition

Moderkortet är ett ABIT IN9 32X MAX

Strömaggregatet är ett CORSAIR CMPSU-620HX  (620 W)

DVD/CD spelaren är en SONY/NEC  Rewritable/Laserwrite  AD7203S

Hårddiskarna för systemet är 2 stycken WESTERN DIGITAL RAPTOR 70Gb

När det finns lite tid o ork över ska de 2 systemdiskarna + 1ST 150Gb RAPTOR sättas i RAID 0+1

Lagringsmedia är 1 styck Western Digítal 750Gb + Western Digital 320Gb i externa fläktkylda alucases.

RAM minnena är 4 stycken CORSAIR DOMINATOR 1Gb 1066 Mhz 4-4-4-12

Fläktbestyckningen består av 6 QTECK 80mm, 2 stycken 120mm ZALMAN

Grafikkortet är ett HIS RADEON 3870 ICQ3 (Ska bli 1 till för SLI-konfig)

Processorn är en INTEL Duo Core 2,53Ghz överklockad till 3,1Ghz (x2)

Ljudkortet är ett CREATIVE SOUNDBLASTER AUDIGY 2 ZS

Just för tillfället körs allt på en COMPAQ 9500 19" (inköpspris 75:- som ny)

LÅDAN ÄR EN NORTH Q 2500 ACRYLBURK, HELT GENOMSKINLIG.

Det är kul med tekniska intressen, men det är DYRT!

Som jag skrev inatt, efter en natts sömn (nästan iaf), började jag med att göra exakt samma sak som vid det senaste försöket under natten till nu...

Den exaktheten belönades med exakt samma resultat, en felrapport som var svår att tyda. Så vad att göra? Efter ytterligare 4 försök med viss variation gav jag upp för en stund. Ringde upp Mattias på D1:an och berättade vad som hände vid installationsförsöken. Efter 2 viktiga tips om dels om hårddisken och dels spelaren, började försök nummer..ja det vette fan, men många försök blev det innan jag bytte ut hårddisken mot en sk raptordisk, en extrem snabb disk på 70Gb.

Vid första försöket med den nya raptordisken gick allt som på räls, ALLT gick nu att installera utan tjaffs. Enda skillnaden mellan diskarna var just hastigheten och att den första disken var på 320Gb. Jag vet fortfarande inte vilket fel det var som omöjliggjorde installationen på den större disken. Det enda jag och hjulben kunde komma på var att det var någon form av inkompabilitet mellan: Hårddisken - XP X64 - Moderkortet

Just det att inte veta VAD som felade vid de typ 14 försöken att installera XP X64 på det nya moderkortet är mycket frustrerande. Så har DU nå'n minsta lilla aning om vad som gick fel, kan du väl höra av dig med en kommentar.....

Hur som helst, nu är XP X64 installerad och allt fungerar...än så länge.

Nu ger jag upp för denna gången. Försöker imorgon igen med friska krafter, annars krossar jag skiten totalt.

Någon som känner igen denna felrapporten?

 0x0000003B(0X00000000C0000005,

0XFFFFF800011AAEBD,

0XFFFFFADF8E7F3120,

0X0000000000000000

Detta är det enda vetiga jag får ur skiten...

Jag kom visst lite från ämnet tidigare, det är lätt att göra det när man blir sidsteppad av sin egen dator. Jag skulle ju berätta att det mer eller mindre gick åt helvete, ja blåskärmen alltså.

Vad göra? Jag gav upp efter 5:e försöket, tyckte att det fick vara nog nu. Började misstänka att den nyinstallerade biosen var felaktig på något sätt, men visste inte hur jag skulle lösa problemet. Så vad göra? Enkelt! Jag ställde undan hela skiten o satte mig o kollade på lite Bones och CSI Miami. Det gjorde tydligen susen, för efter 2 timmar satte jag mig i köket med laptopen o läste på lite om 64-bits teknologin, Intels Duo Core processorer och om moderkortet.

Sedan kopplade jag ihop alla pryttlar, ställde om CMOS i 5 sekunder, startade upp, in  biosen, gjorde alla inställningaroch körde igång installationen av XP X64. När det enligt installationen var 8 minuter kvar, vad händer då?

Hela skiten hänger sig naturligtvis pga av inkompabilitet mellan programvara, moderkortet och DVD-spelaren/brännaren.

Vad fan gör man nu då?

Jo, man plockar fram en CD-DVD-spleare från 1999. Ju äldre grejor, desto enklare teknik.

Just nu håller hjulben på med att formatera min systemdisk, så om typ en kvart ska jag göra ett nytt försök med 'datorn från helvetet'. Läs fortsättningen av detta  äventyr i del 3.

Åkte upp till Dataettan på måndagen (härefter D1) för att hämta mitt nya/gamla moderkort som varit inne på felsökning. Det Mk som krashade innan jag ens fick igång det, allt pga ett fuktskadat tangentbord, vilket skadade Ps2 kontakterna så illa att de "brändes".

Nåväl, allt väl nu och nu skulle "det installeras" OS i form av XP X64 plus en hög med program. Har du nå'n gång gjort en nyinstallation på en o:ad disk och alla program du behöver, vet att det tar en jäääävla lååååång o tråkig tidsnöttning, i bästa fall alltså.

I värsta fall får du det resultat som INGEN vill ha efter att ha väntat i 11 veckor på ett moderkort, en jävla blåskärm! Mitt livs första blåskärm... Jag har faktiskt aldrig sett den "klassiska" blåskärmen förrän idag, den som betyder att allt är fucked up!

Så imorgon får jag återigen åka upp till D1 till Martin så att han, som senast igår sa att han hade kört XP Pro i några dagar som test och allt hade fungerat, får ta sig en ny dyrbar titt.....

Jamen just det ja! Jag glömde ju att han INTE hade stoppat i den senaste biosen för X64 system. Så jag fick ju masa mig dit igen på tisdagsförmiddagen, så att Martin kunde stoppa i den senaste biosen. Ehh... varför JAG inte gjorde det?

Enkelt! Det behövdes en 65Nm processor för att stoppa i den rätta biosen för X64 system (64-bit alltså, om du inte visste), å det hade jag ju ingen. För jag har ju införskaffat en En Duo Core på2,53Ghz, med 45Nm-teknologi!

Moderkortet kunde inte starta med den processorn.....ämmen vad faan! Det ska ju vara hur mycket pryttlar som helst. Bara för att man vill försöka lösa alla datafel som uppstår, på egen hand, så måste det kosta hela tiden. Ibland har det faktiskt känts som att man håller på att bygga upp en dataverkstad.

ÄR LITE TRÖTT PÅ DATORER JUST NU, I ALLA FALL PÅ MIN!

Men om jag inte använder en dator till detta, ja då hade du inte kunnat läsa detta datoriserade primalskrik ut i intet.

Bilden högst upp är lånad tills vidare av http://www.stefaneriksson.se

På måndag får jag änrligen åka och hämta mitt egentliga moderkort. Det var ju så att i ett försök att vara snäll skulle jag låna ut min pc-burk till Rasmus, hjulbens systerson. Det gick ju åt helvete innan jag ens hade fått fram logon i uppstarten...

Tangentbordet som användes var naturligtvis skadat på ett sådant sätt att det var i princip omöjligt att veta om skadan(fuktskadat med fukt kvar), innan det hade orsakat någon skada. Naturligtvis så skulle den demonstrationen ske med MITT moderkort. Så, bara 1 minut in på utlånet, så slocknade skärmen och så var det gjort, ett totalkraschat moderkort för 2395:- inkl.moms, skiiiiiitkul...

De första känslorna var helt enkelt "ähh, släng bort skiten o köp nytt, det är sådant man får ta när man är ruinerad". Det är i och för sig en helt naturlig reaktion på Murphy's law. Några dagar senare, när allt lugnat ner sig och ett annat moderkort var införskaffat (lånat), åkte jag upp till Dataettan (lokalt dataföretag), som faktiskt är Sveriges äldsta enskilda datorbutik, öppnad 1981. De som jobbar där vet vad det handlar om och de är SERIÖSA. Det vill säga att de ger aldrig upp förrän problemet är lokaliserat, fixat och kontrollerat, samt att de tar inte hutlöst betalt, snarare tvärtom.

Det var i oktober. I fredags ringde Martin, en av de som är reparatör på 1:an, och berättade att det var väl egentligen inte något riktigt fel, bara 2 st PS2-portar som var "brända". Dvs. de 2 kontakterna som man pluggar in tangentbordet och musen i. Nu finns det som tur är, ett antal (12) USB-portar på plattan, så att plugga in fontplattan (tangentbord & mus) och råttis ska väl inte bli något större problem.

Så på måndag blir det att hämta den och sedan hem o plocka isär nuvarande burk (äntligen), och så blir det montering och uppdatering för hela slanten. Som tur är har jag stålar på måndag och kan på så sätt införskaffa de delar jag eventuellt behöver för att konfigurera BLACKIE 13.

Det ska bli riktigt roligt att få sätta tänderna i en ny pc-kaka. Så nu är det bara allt annat som saknas.... Om du är nyfiken så finner du moderkortets dataspecifiering via en länk i länklistan till höger. Titta efter IN9 32X-MAX

Normalt skulle jag aldrig skriva ut dessa länkar, för i och med den handlingen blottar jag mig fullständigt när det gäller mina innersta åsikter i Politik, Ekonomi och den lilla rest av HUMANISMEN som kanske finns kvar i spillrorna av den värld våra föräldrar en gång var med och byggde upp.

Numera får vi bara vara "med" när det är val och när vi ska kontrolleras med nya lagstiftningar (FRA). Före och efter valet ska vi enbart hålla käften och inte kräva för mycket i lönehöjning, skötseln av vårt gemensamma land ska vi överlåta till "de som är bättre rustade för det", politikerna och deras ägare, PENGARNA!

OK, detta är bara ett litet urval ur den lista av saker som skrämmer mig:

The Bilderberg Group     http://www.youtube.com/watch?v=Bn5kY8v0QB4&feature=related   

http://video.google.com/videoplay?docid=5935003357527480636

http://video.google.com/videoplay?docid=-7776047547963007354&hl=sv

Som det synes, är dessa länkar enbart ett exempel på den ekonomi som finns bakom all politik.